. . .? ? ?. . .
De går inte en dag utan att känslorna och tankarna hinner ikapp en, var på pappa och Emils grav idag.. Ville bara gråta men jag kan inte, det är som att jag inte längre kan fast jag vill, allt brukar kännas en gnutta lättare då..
Känner att alla dör ifrån oss nu, Linas pappa i fredags åxå till råga på allt, jag tyckte de redan var nog men tydligen inte:( Livet är sååååå orättvist!!!!!
Är förövrigt hemma i Älvsbyn igen, har slutat i underbara Arjeplog, ville nästan bosätta mig där, trivdes enormt bra.. De va en gnutta lättare att va där å komma bort från verkligheten hemma..
Allt har blivit så konstigt nu, jag är konstig åxå.. Förlåt men jag vet inte varför..
Mest borde Johan ta åt sig av mitt förlåt, jag har inte varit den jag brukar, de märks att du inte har tyckt de heller. Och förlåt för mina sura dagar som var allt för många!
Jag har sabbat mycket nu på senaste, men mycket är pga av allt som varit.. Vet inte heller om de blir så mkt bättre nu heller, min mamma gör mig galen och grymt besviken.. Jag vill inte flytta härifrån för då är jag fast me en lägenhet och de vill jag verkligen inte. Jag ska kunna dra när jag vill.. Och jag tror inte de dröjer så länge!