JennyGreus

Jag har så många frågor, men inga svar..
Varför var de just pappa som var tvungen att lämna oss?Varför???
Det finns folk som verkligen vill dö, men dom får inte, dom plågas..

Pappa ville leva, han var en livsnjutare..

Jag saknar pappa så mkt att det inte går att beskriva, men samtidigt låter jag inte mig själv förstå att han verkligen aldrig mer kommer hem.. Jag vill inte acceptera men jag måste.. Den här vägen kommer vi alla vandra, men pappa blev bara 45 år gammal:( Han fick inte leva livet han hade ju massor kvar att hinna med..

Jag vill bara gråta, gråta, gråta.. Jag gör de ibland, men jag mår dåligt jämt å jag saknar han jämt..

Men jag kan inte prata med någon om riktigt allt, vissa delar.. Men inte allt..

Det är ett stooooooort tomrum som du lämnat efter dig.. Jag gillar att va hemma men ändå inte, de är så mkt minnen, men jag ska alltid minnas dig som den fina, snälla pappan du var, du finns fortfarande hos oss, fast vi ser dig inte, du svarar inte.. Men jag älskar dig ändå...

Du är världens bästa pappa och jag önskar för allt i världen att du kom tillbaka igen... Det är inte så här mitt liv ska vara, jag ska ha en pappa åxå.. Jag har världens bästa mamma och världens bästa bröder, men jag saknar pappa som lämnat mig alldeles för tidigt! Men jag vet att du inte ville lämna oss, du kämpade! Du är min hjälte Pappa, du försökte allt du bara orkade och du klagade aldrig, det var som att ingenting var ett problem för dig, bara du blev frisk.. Och det var ju det du ville, bli frisk igen så du fick vara hemma med oss, leva ditt liv som du alltid gjort förut..
Men du fick inte din önskan om att bli bra igen uppfylld..

Än en gång, jag saknar och älskar dig pappa! Du finns alltid hos oss fast än du inte är med oss...

Mamma min stjärna tack för att du är en så underbar människa, du är så stark å jag älskar dig!